Recension: Returnal

Returnal_01Returnal från den finska studion Housemarque, skapare av bland annat Super Stardust och Dead Nation, är en häftig hybrid av roguelike och bullet hell med inslag av skräck. I rollen som Selene, en astronaut som följer en mystisk signal på en främmande planet ifrån signaturen “White Shadow”, så får vi utforska en ständigt förändrande planet vars urinvånare dog för länge sedan och en mystisk tidsloop infinner sig. 

Berättelsen börjar med att Selene kraschlandar på planeten Atropos efter att ha tagit emot nödsignaler från signaturen “White Shadow”. Vi får enbart se små bitar av kraschsekvensen och börjar därefter genast att utforska vår omgivning. Det regnar och handkontrollen vibrerar i takt med regndropparna för att skapa atmosfär. Vi befinner oss i en mörk skog med stenlagda ruiner och en mystisk teknologi här och var, samt otydliga skrifter på vissa väggar. Ganska snart så finner vi ett lik med en likadan rymddräkt som den Selene har på sig och när hon undersöker den okände astronautens identitetsbricka så inser hon att det är hon själv som ligger där, död på marken. 

Berättelsen i Returnal passar verkligen för spelets roguelike-mekanik, då Selene finner flera inspelningar ifrån sig själv utspridda över nivåerna och vid varje död så får vi återse kraschlandningen och hela vår progression genom Atropos ställs tillbaka. Några få uppgraderingar och verktyg får stanna kvar permanent för att underlätta för oss spelare att faktiskt ta oss igenom spelet, men vapen och bonusar försvinner med varje död, samt även kartan som du har utforskat då den ställer om sig och man får utforska på nytt. 

Jag märkte snart att min första strategi, att försiktigt utforska och känna mig fram, byttes ut efter ett par dödsfall till ”jag tänker skjuta mig igenom den här skogen tills jag kommer fram!” vilket kändes som sättet spelet var tänkt att spelas på: som en snabb arkad-shooter med diverse powerups på vägen! Selene är nämligen väldigt snabb och med cirkel så kan hon dasha åt valfritt håll både på land och i luften för att undvika skada. 

Det är riktigt tillfredsställande att hitta nya vapen under en runda och inse att det har en sekundär effekt som man fastnar för, vare sig det är att fylla området med el, få en målsökande missil eller en ammunitionssalva som studsar på väggarna då känslan av lite extra ”ompf” verkligen motiverar mig att rusa i fullfart genom områdena tills jag stöter på en boss eller extra svår fiende. 

Returnal_02

När vi ändå snackar bossar så måste vi ju in på den där Bullet Hell-genren jag nämnde i början. Bossar har nämligen otroligt många skott som nästan pulserar ur dem i vackra (men dödliga) färg- och mönsterkombinationer. Genom att analysera mönstret men samtidigt vara varse med undvikelse-reflexerna så är segern inom räckhåll och bossarna låser upp permanenta hjälpmedel eller vägar för att ta sig vidare genom spelet via diverse portaler som knyter samman planeten Atropolis, vare sig det är en skog, öken eller annat. 

Returnal är en fantastisk titel till Playstation 5 och är ett måste för den som vill utmana sig själv då spelet inte erbjuder några svårighetsgrader. Det bjuder på både frustration och lycka när man efter flera dödsfall äntligen tar sig framåt, då det är på ren skicklighet. Nåja, en gnutta tur med vapen och bonusar man finner på vägen också kanske, men mest din skicklighet som spelare som efter ett par timmars spelande börjar stiga markant.

Största +
Känslan av progress när det går bra
Berättelsen är spännande

Största –
Vill gärna ha mer variation av vapen och powerups
Kan få en dålig genomgång pga otur med vapen/förstärkningar

8av10

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/6/8/5/ps3sverige.se/httpd.www/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *