Recension: Rise of the Tomb Raider

Det är något ikoniskt över hela Tomb Raider-serien och det bekräftas ytterligare när jag spelar denna uppföljare till 2013 års ”reboot” och det är ett faktum som bottnar i att själva seriens utveckling är minst sagt lika omfattande som Laras egna äventyr. Resan från att ha varit en sexikon för pubertala tonåringar till att ha blivit en stark kvinnlig karaktär att räkna med är minst sagt imponerande och vittnar om något om en ljus framtid för spelmediet.

rise-of-the-tomb-raider-3
Jag måste erkänna att detta inte är första gången jag spelar Rise of the Tomb Raider trots att vi inte fått se spelet till PlayStation 4 förrän nu. Tidigare i år spelade jag nämligen Steamversionen då denna följde med en ny dator som jag införskaffade och jag blev minst sagt imponerad. Jag fullkomligen älskade den tre år gamla föregångaren och ansåg att den var överlägsen samtliga av Nathan Drakes hyllade äventyr. Nu är dock Rise of the Tomb Raider äntligen ute till Sonys konsol och allt tidigare släppt nedladdningsbart material följer med som en extra bonus utan någon ytterligare kostnad.

Då det förra spelet introducerade ett nytt koncept för Tomb Raider-serien och fokuserade mer på överlevnad gör här uppföljaren samma sak fast med en mer förfinad inramning. Det märks att Crystal Dynamics lärt sig av sitt förra spel och vad folk tyckte var bra med det och här dras dessa spelmoment till sin yttersta spets. Förändringarna i uppföljaren är i och med detta väldigt små och det är positivt då de inte försökt tumma alltför mycket på sin ursprungsvision om vad den här omstarten bör vara. Lara kan exempelvis fortfarande öva upp sina färdigheter genom att samla in lådor, tända lägereldar och göra specifika utmaningar i de olika områdena precis som vi vill ha det.

rise-of-the-tomb-raider-2
En nyhet är möjligheten att lära sig nya språk även om detta såklart är en väldigt simpel mekanik som helt enkelt är en ursäkt för att utforska allt och samla massa ljudloggar och liknande. Själva språkkunskaperna har ingen större inverkan på själva spelmomenten mer än att man kan tyda vissa pelare och läsa vissa dokument men det är likväl en ganska häftig funktion. Vi får dock således inte höra Lara prata ryska eller grekiska i någon större omfattning även om spelet gärna påpekar för mig att hennes ryska minsann har ökat till nivå tre.

Rise of the Tomb Raider är precis som föregångaren ett makalöst snyggt spel rent grafiskt och trots att miljöerna är noggrant uppbyggda kulisser som inte erbjuder någon större frihet utanför ramen så ges illusionen av detta på ett väldigt trovärdigt sätt då omgivningen känns livfull med olika växtligheter och djur som kan jagas. För mig som djurvän så fastnar dock skrattet stundtals i halsen då jag inte riktigt tycker att slakt av tio rådjur motiveras av att Lara behöver ett nytt hölster att förvara sina pilar i även om jag förstår grundtanken. Desto mer spännande är de möten med rovdjur som behöver fällas för överlevnads skull och det finns både björn, varg och annat som vill sätta tänderna i sköra Laras kropp.

rise-of-the-tomb-raider-1
Crystal Dynamics har i mångt och mycket skapat en helt makalöst bra uppföljare som med lätthet slår Sonys egna Uncharted 4 på fingrarna ganska så rejält. Det enda som hindrar mig från att sätta toppbetyget är att skurken denna gång känns på tok för blek för att engagera mig på det personliga planet men närmare en fullpoängare kan man knappast komma. Gillade du föregångaren precis som jag så lär du älska Rise of the Tomb Raider och då skivan rymmer så ruskigt mycket innehåll är det verkligen valuta för pengarna.

Ett sista tips är att spela på svårighetsgraden ”Survivor” redan från start då det bjuder på en riktig utmaning samt att man måste dra nytta av all mekanik som spelet bjuder på då varje möte är förenat med livsfara.

Största +
Laras bästa äventyr hittills
Otroligt mycket innehåll på en enda skiva
Sagolikt vacker grafik

Största –
Skurken känns i tråkigaste laget

9av10

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *