Recension: Death Stranding Director’s Cut

Jag har gjort ett nytt försök med Hideo Kojimas Death Stranding, ett minst sagt unikt spel som gestaltas av bland andra Norman Reedus, Mads Mikkelsen och Guillermo del Toro i en postapokalyptisk värld där regn är livsfarligt och Sam Porter, vår huvudkaraktär, är en brevbärare med en övernaturlig förmåga att komma tillbaka från döden. Jag recenserade Death Stranding när det släpptes första gången, och denna recension finns att läsa här. Även om mitt intresse för spelets kärnmekanik var svalt då så har jag hopp för att Director’s Cut besvarar mina önskningar.  

Först och främst så erbjuder Death Stranding Director’s Cut att importera din föregående sparfil ifrån Playstation 4, vilket är mycket välkommet. Dock så kände jag att det var dags för en riktig refresher så jag startade om från början både för att återbekanta mig med världen och dess karaktärer, samt för att se vilka ändringar som har gjorts redan från spelets start. Jag kan (utan att skämmas) säga att det absolut första jag upptäckte var att man nu har bytt bort den högupplösta Monster Energy-drycken som prominent fanns att avnjuta i spelet mot en mer generisk “Bridge Energy Drink”, vilket jag ändå köper då det troligen handlar om licensering och kontraktstid. Det är ändå lite tråkigt, för jag tyckte att det var så himla kul att se en sådan fantasifull värld med spöken, domedagar och kiss- och bajsbomber (ja, på riktigt) och i samma värld finns Monster Energy-burkar, så högupplösta och detaljrika att man kunde zooma in och läsa innehållsförteckningen på burkarna. Den nya Bridge Energy Drink fyller exakt samma funktion, men den där glimten i ögat-känslan tappas lite tycker jag. 

Sam får även en mer guidande hand i starten, då man i originalspelet fick planera sin rutt helt själv innan alla uppdrag men i Director’s Cut så får vi tre planerade rutter som förslag med beskrivningar av för- och nackdelar på samtliga. Man kan såklart skapa en helt egen ändå, men det är ändå en schysst förklaring till varför man gärna tittar noga på kartan när det är dags att planera egna rutter och det ger mer förståelse till hur kartan och spelets miljö är utformat inför de obligatoriska timmar som man kommer att klocka in på att springa fram och tillbaka. Dessa förslag är enbart med i den första resan, men fungerar ändå bra som en inledning till framtida resor.

En längre bit in i spelet så erbjuds det starkare uppgraderingar i form av en stark dräkt som stabiliserar vikten som Sam får kämpa med, samt ett helt nytt fordon, vilket är otroligt välkommet då det snabbar upp leveranserna med råge! En personlig favorit blir snabbt den nya Buddy Bot som kan hjälpa till att bära paket och till och med Sam själv, eller varför inte den nybyggda kanonen som kan avfyra paket mot destinationen med fallskärm? Det finns massvis med nya sätt att designa din utrustning med färger och liknande, men för min del är det alltid de olika Quality of Life-tilläggen som ger mig mest, då jag återigen tycker att det känns långrandigt att vandra fram och tillbaka med massa packning, råkar välta för att jag vill springa lite fortare och då skadar flera paket. Det är en frustrerande känsla som visserligen är en del av utmaningen och spelets atmosfär men för mig så blir det bara tråkigt och därför är dessa nya tillägg som gjorda för mig, men de flesta är låsta efter ett par timmars frustration. Det tillkommer även lite nya vapen och möjligheten att testskjuta i den nya Firing Range som man kan komma åt mellan uppdragen så att man kan vet vad man har att arbeta med när man blir attackerad! 

Spelet är dock fortfarande otroligt vackert och kan spelas i ultra widescreen och laddningstiden är aldrig längre än 10 sekunder, vilket känns underbart. Det finns 3 olika grafiklägen: Quality, Performance och Ultra Wide och samtliga spelas runt 60 fps. Ljudet är riktigt bra och med ett par bra hörlurar eller surround soundsystem så känns det som om man verkligen står där i ödemarken med Sam. 

Jag skriver ingenting om berättelsen då det är samma som i originalet och samtliga tillägg sprinklas ut under spelets gång, men påverkar inte berättelsen som helhet. Jag har haft roligare den här gången med Director’s Cut, men det är först när jag får tillgång till hjälpmedel för att antingen ta mig själv eller mina leveranser fram till sina destinationer, jag tycker fortfarande att det är tråkigt att vandra fram och tillbaka och riskera att ramla på småsten så fort jag ökar farten. Det ligger dock på mig, för spelets kontroll är fortfarande fantastisk och med Playstation 5’s haptic feedback i kontrollen så känns Sams kliv och besvär extra mycket. Har du aldrig spelat originalet så är Death Stranding Director’s Cut definitivt värt att testa för upplevelsen och har du spelat originalet så vet du precis vad du har att vänta dig, plus massvis med tillägg för att göra upplevelsen annorlunda mot första gången! 

8av10

Största +
Quality of Life-tilläggen för att leverera paket
Otroligt bra grafik och snabba laddningstider

Största – 
Jag avskyr fortfarande att tappa balansen när jag springer lite snabbare
Långa sträckor till fots känns långtråkigt

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/6/8/5/ps3sverige.se/httpd.www/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *