Recension – Werewolf: The Apocalypse – Earthblood

Werewolf: The Apocalypse – Earthblood är den (långa) titeln på ett actionspel med varulvar i fokus till både den förra och den nuvarande generationens konsoler. På förhand låter premissen riktigt häftig men lyckas det leverera?

Werewolf - 1
Jag kan med handen på hjärtat påstå att antalet varulvsspel jag spelat genom mitt 37 år långa liv är tämligen begränsat. Jag minns att Werewolf: The Last Warrior till Nintendo 8-bitars var ett riktigt bra spel dock. Det var med stor spänning jag satte tänderna i Cyanides nya spel för att kolla om det hade det rätta bettet!

Premissen bakom Werewolf (jag tänker inte skriva ut hela titeln varje gång) är så otroligt dum och fånig att man häpnar. Detta är dock inte något negativt alls i det här sammanhanget utan det är fånigt på ett b-filmsaktigt vis. Ett ondskefullt oljebolag vid namn Endron har tagit över halva världen och exploaterar världens resurser samt förstör miljön. Här hjälper inga fredliga demonstrationer för att bekämpa miljöhotet naturligtvis och det är ditt jobb som varulv att ställa till elände för oljebolaget.

Werewolf - 3
Huvudkaraktären Cahal är en av de mest okarismatiska huvudkaraktärerna på länge och en sak som slår mig omgående är om jag verkligen installerat rätt version av spelet. Det stod ”Series X” efter spelets namn men efter att ha sett grafiken blir jag tveksam. Werewolf är ett otroligt fult spel rent tekniskt och karaktärerna ser ut att komma från ett spel i början av 2010-talet.

Grafik är dock inte allt utan jag bestämmer mig naturligtvis för att spela vidare. I Werewolf kan du växla mellan att spela som människa, varg och varulv och dessa moment skiljer sig en hel del. I mänsklig form är du tämligen sårbar för oljegubbarna och måste antingen smyga eller använda dig av ditt armborst. I vargformen kan du inte attackera alls utan den formen använder du mest för att smyga runt i ventilationstrummor och liknande.

Precis som namnet på spelet antyder så är det självfallet roligast när du får spela som varulv. Cahal blir fullständigt ursinnig och sliter fienderna i stycken på nolltid och Cyanide har verkligen lyckats med konststycket att få dig att känna dig som en riktig varulv (hur det nu känns kan vi bara spekulera om).

Werewolf - 2
Då Werewolf bygger på ett klassiskt rollspel från början av 90-talet så finns det självklart med en del rollspelsmoment i form av ett färdighetsträd och olika dialogval. Ingen av dessa idéer används dock fullt ut och saknar mening, det spelar ingen roll vad du svarar människorna du pratar med mellan uppdragen då du ändå måste välja alla alternativen för att spelet ska gå vidare. Själva färdighetsträdet är även det ganska onödigt då antalet förmågor att låsa upp är rätt begränsade samt det faktum att det knappast ens behövs då spelet är så pass enkelt ändå.

Trots mängder av brister så som att spelet är enformigt och att grafiken är rent miserabel så är Werewolf inte ett jättedåligt spel men det är inte jättebra heller. Det känns lite som att om det hade släppts för 10 år sedan så hade man uppskattat det mycket mer. Hittar du det i reabacken om något halvår så kan det dock vara värt att titta närmare på om du inte har något annat att spela för tillfället.

Testad version: Xbox Series X

Största +

Du är en varulv som slåss mot ett oljebolag
Cyanide har lyckats med varulvskänslan

Största –

Grafiken är fruktansvärt dålig
Enformigt som bara den
Dialogvalen spelar ingen roll

6av10

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/6/8/5/ps3sverige.se/httpd.www/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *