Recension: Dark Pictures Anthology – Little Hope

LittleHope_01Den andra fristående delen i Dark Pictures Anthology är ute och går under namnet Little Hope, vilket också är staden som 4 skolelever och deras lärare finner sig själva strandade i efter en busskrasch mitt i natten. Spelet är skapat utav studion Supermassive Games (Until Dawn, Man of Medan) och utgiven av Bandai Namco. 

Jag valde att gå in totalt ovetande i spelet efter att ha spelat föregångaren, Man of Medan samt studions tidigare spel Until Dawn på samma vis. Jag älskar att bli totalt överraskad av både karaktärer och atmosfären, så därför har jag inte tagit del av några trailers eller förhandsvisningar innan jag fick spelet i mina händer. 

Jag och två andra bunkrade upp i soffan kvällen innan Halloween när det var sådär mysigt mörkt, med snacks, dricka och godis och valde spelets Play Together-läge där vi får välja vilka karaktärer vi vill styra och sedan passa över kontrollen till varandra allt efter spelets gång. Det blev genast en härlig dialog mellan oss när vi diskuterade händelser, karaktärer och deras personligheter och hela spelupplevelsen kändes mycket mer engagerande än om jag hade spelat det själv. 

Jag har svårt att prata för mycket om handlingen i Little Hope då det är själva mysteriet och ovetandet som sätter absolut bäst stämning och spelupplevelsen i centrum, då det inte är ett direkt actionorienterat spel mer än snabba val och Quick Time Events när saker och ting händer i berättelsen. Vad jag däremot kan säga är att spelet väver samman händelser ifrån flera punkter i tiden, då främst på 1600-talet och den häxjakt som pågick, nutiden med skolelever och läraren samt litegrann ifrån 1960-talet. Dessa händelser och karaktärer som fogas samman är otroligt välskrivna och gör att vi alla tre satt och hungrande efter mer efter flera timmars spelande mitt i natten. 

Little Hope_02

Med det sagt så är spelet inte särskilt långt, men genom att vi spelade tillsammans och diskuterade och utforskade mycket så paddade vi upp speltiden en hel del. Jag tror att vi satt i lite drygt 10-11 timmar, vilket man kan skala ner rejält om man är själv och inte utforskar så mycket, då spelet är väldigt duktigt på att lotsa fram spelaren genom berättelsen genom att blockera möjligheten att återvända till tidigare platser, via dimman som omger staden. 

Jag är dock besviken på slutet, det har bra kvalitéer men mycket av det tog bort mer än det gav för spelet som helhet, vilket är väldigt synd för fram tills dess så var spelet helt fantastiskt. Dialogerna är suveräna, karaktärerna har personliga drag som genomsyrar dem och man bryr sig om dem! Det gör att det var otroligt svårt i många situationer att bestämma sig för vilka val man skulle göra, då man precis som i Man of Medan och Until Dawn kan få alla att överleva eller ingen alls. Karaktärsmodellerna är riktigt snyggt genererade och allt annat i Little Hope ser otroligt bra ut, även om frameraten på min vanliga PS4 tog en smäll då och då. 

Jag hade helt klart en riktigt härlig kväll/natt tillsammans med mina två vänner när vi spelade igenom Little Hope och hade gärna sett det vara längre då vi verkligen sjönk in i berättelsen och var alla lite besvikna när det väl tog slut. Studion har verkligen lyckats att måla upp en värld i Little Hope och jag kan se detta och Man of Medan som återkommande titlar i vårt hushåll nästa Halloween också som tradition! Jag ser fram emot nästa del i anthologin, House of Ashes, som vi låste upp en liten förhandstitt på genom spelomgången.

Största +
Berättelsen
Karaktärerna
Världsbyggandet

Största –
Jag gillar verkligen inte slutet men får inte förklara varför av uppenbara skäl
FPS droppar ibland hårt

8av10

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/6/8/5/ps3sverige.se/httpd.www/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *