Recension: One Punch Man – A Hero Nobody Knows

OnePunchMan_02One Punch Man är en mangaserie som är rätt självförklarande: den handlar om en kille som heter Saitama som vill bli en superhjälte och besegrar alla sina motståndare med ett enda slag. Jag vill till att börja med ge kudos till Spike Chunsoft som vågar sig på att skapa ett fightingspel med en sådan premiss, då det utan tvekan skapar en del balansproblem innan man ens har börjat.  

One Punch Man handlar som sagt om Saitama som en dag bestämmer sig för att bli hjälte. Då världen ständigt hotas av olika onda krafter så som utomjordingar, underjordingar, havsfolk och monster av alla dess slag så behövs det hjältar. Lyckligtvis så finns det ett hjälteförbund med ett helt hierarkiskt system som klassar hjältar efter både förmågor och personlighet. Saitama bestämmer sig en dag för att också bli hjälte och tränar sin kropp till det yttersta varje dag i flera år. Han tränar så hårt att han tappar allt hår på huvudet och blir till sin egen förskräckelse alldeles för stark, han kan nämligen nu besegra alla motståndare med ett enda slag vilket han avskyr, då han drömmer om att få ha en ordentlig fight precis som de andra hjältarna. 

I One Punch Man: A Hero Nobody Knows så får man skapa en egen karaktär som slängs in i världen och måste arbeta sig uppåt inom hjälteförbundet för att bli en S-klassad hjälte. Detta är en infallsvinkel som jag gillar, för som spelare så blir man introducerad till världen och hjältarnas hierarki och situation på ett annat sätt än om man skulle få spela som Saitama. Jag gillar att det finns RPG-element som utrustning, stridstilar att levela upp, karaktärer att lära sig nya färdigheter av, öka på styrka/snabbhet och så vidare. Världen i One Punch Man känns perfekt för att kastas in i som en ny hjälte då det är fyllt av olika karaktärer och krafter. Däremot så har jag lite svårt när det kommer till själva gameplayen, vilket är riktigt synd. 

OnePunchMan_01

Striderna spelas som en 3D-fighter och det finns väldigt enkla attacker i form av Light och Heavy attacks som kan kombineras och då även specialattacker som kostar mätare. Slagen och attackerna får motståndaren att sväva en liten stund för att sedan falla till marken och ligga där orörbara en stund innan de reser sig och känns inte alls kul att genomföra. Jag fokuserade mycket på att försöka landa ett par slag för att sedan väva in någon specialattack i en combo, men de flesta attacker går inte att avbryta på det sättet vilket var riktigt trist. Något som däremot var ganska uppfriskande under striderna var att det skedde olika events slumpmässigt, allt ifrån att en meteor kraschar ner till att andra hjältar kommer inrusandes och ska vara med och slåss. Nyckelfunktionen är väl också det att om man har Saitama på sitt lag så är det en tidsbegränsning innan han ansluter sig till fighten. Genom att göra attacker och skada på motståndarna så springer han lite fortare för att ansluta sig och när han väl gör det så är fighten över. Saitama tar nämligen ingen skada och vinner med en knapptryckning, vilket i teori och premiss är väldigt roligt men spelmässigt så känns det rätt meningslöst. Det är så synd bara att de mest grundläggande attackerna har sådan liten effekt och känns så långsamt. 

När det kommer till HUB-världen utanför striderna så är den första timmen en handhållning utan dess like. Jag skulle starta upp spelet för första gången och gå några snabba matcher i lokal versus här hemma hade jag tänkt, men det ville inte spelet. Först skulle jag absolut tvingas in i karaktärsskapandet för att sedan få allt om spelet inmatat de första 10 minutrarna i en närmast ändlös ström av popup-rutor. Sedan så fick jag lov att ta min nyskapade karaktär och springa runt i HUB:en och leta upp en byggnad, gå in i den och leta upp rätt NPC för att kunna starta en lokal match. Jag är för immersion i spel, absolut, men att inte ha en meny som ger mig det aktiva valet att starta story mode eller bara få köra en lokal fight är under all kritik idag när det kommer till fightingspel. Jag kan se det funka i ett singelplayer RPG där det inte finns så mycket andra lägen, men här känner jag att det borde finnas de klassiska Story Mode, Versus, Tutorial och liknande. 

OnePunchMan_03

Nej, One Punch Man: A Hero Nobody Knows har ett par roliga idéer för sig, men det känns som att ett fightingspel inte är riktigt rätt val. Jag hade nog trott mer på premissen med att man är en ny hjälte i ett renodlat RPG-format, för de delar som involverar RPG känns bra. Jag tycker om att interagera med olika karaktärer och anta uppdrag, men jag tycker inte om att spela fighterna vilket är det hela spelet går ut på.

Största +
RPG-elementen
Interagera med olika karaktärer

Största –
Fighterna är sega och känns nästan ofärdiga
Det tar en evighet att få börja spela
Man kan inte välja lokal versus från start och det finns tre karaktärer att välja på från början

5av10

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/6/8/5/ps3sverige.se/httpd.www/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *