Recension: Dragon Ball Z – Kakarot

dragon-ball-z-kakarot-ps4Dragon Ball Z Kakarot är som ett kärleksbrev till serien och kommer ifrån CyberConnect2, studion bakom bland andra Naruto Ultimate Ninja Storm-serien som jag har recenserat här på sidan tidigare. Det är spelet som jag inte trodde behövdes, men ack så fel mina första tankar var då det här är exakt vad Dragon Ball har saknat länge i spelvärlden: ett action-RPG med mängder av callbacks och innehåll ifrån originalserien och nya animerade scener som är precis sådär överdrivet coola som de bör vara!  

 

Berättelsen är inget nytt, det här är många års repris utav Dragon Ball Z och startar i vanlig ordning med att Gokus bror Raditz kommer till jorden, tätt följt utan Vegeta och Nappa. Ni vet exakt hur berättelsen är vid det här laget och det sträcker sig ut över Majin Buu-arcen för att ge ett litet begrepp om tidspannen. Dock så har spelet proppat fullt med karaktär genom att man får utforska världen i en mer eller mindre free roam där man kan samla material, stöta på random battles, göra sidouppdrag och träffa på kända ansikten ifrån både de gamla Dragon Ball-böckerna från när Goku var liten och de nuvarande ifrån Z. Bara att ta sig till Planeten Namek, som i flera andra spel är 2-3 fighter eller minuter från start tar här cirka 10 timmar om man väljer att göra sidouppdrag och utforska. Det är den typen av innehåll som Dragon Ball har behövt i ett spel på länge. Xenoverse-spelen kom ganska nära med att mixa in ny berättelse men Kakarot är helt trogen till källmaterial och får det att funka utan att det känns som onödiga ”fluff-moment”. 

DRAGON BALL Z: KAKAROT_20200207183059

Striderna påminner mycket om Ninja Storm-spelen, då framförallt att kameran är snett bakom karaktären och att kontrollschemat är väldigt likt. Man slåss med cirkel, skjuter energi med fyrkant, undviker eller rör sig snabbt med X och laddar upp sin Ki med triangel. Sedan i sann RPG-anda så får de spelbara karaktärerna (och medhjälpare som finns med i partyt) levela upp och spendera poäng för att lära sig nya och starkare attacker. Dessa attacker kan man sedan få upp via en rullista mitt i striden och de kostar då så klart olika mängder Ki. De storydrivna striderna har riktigt snygga scener både före, efter och inuti själva striderna. CyberConnect2 visar upp ruskigt välanimerade sekvenser där man som spelare är med och reagerar. Om en boss fyrar av en beam-attack så går det i många fall att parera den med en egen attack och då få en snygg liten sekvens där de båda attackerna pressas mot varandra i sann Dragon Ball-anda. Likaså när man undviker eller utför hårda attacker och båda kämparna flyger längs med slagfältet till en ny plats. 

Det ska nämnas att även om spelet inte är direkt svårt i den klassiska bemärkelsen så är de storydrivna striderna längre än de som man stöter på ute i världen och via sidouppdrag. Dels för att motståndarna har betydligt mer hälsa och för att de ofta har flera stadier där de utför nya attacker. Om man är lite slapp med att levela upp sina karaktärer och träna in nya attacker så kan bossarna bli riktigt utmanande på grund utav en stor level-skillnad mellan er. Det är då alltså nummer som avgör hur svårt det blir. Är man på jämn eller över motståndarens level så känns det inte som några problem, utan det är bara att mata på med slag och attacker. Jag fann det roligare att vara lite i underläge för att bättre simulera serien, då Goku ofta startade i någon form av underläge där han fick växa under stridens gång och att vinna en intensiv strid med nöd och näppe är något som höjer pulsen på mig. 

DRAGON BALL Z: KAKAROT_20200117121400

När det kommer till karaktärsgalleri så finns det otroligt många karaktärer med i spelet, som nämn innan. Dessvärre så är inte alla spelbara, utan det är bara ett fåtal som man faktiskt får lov att styra och detta gäller även efter att man har klarat spelet. Karaktärer som den fusade Vegito till exempel hade varit riktigt cool att få åka omkring och klara gamla bossar eller andra utmaningar med, men är tyvärr låst till berättelsen där han introduceras. Jag accepterar dock det beslutet, då resan genom spelet är så pass långt och laddat med så mycket kärlek till källmaterialet. Det finns ingen multiplayer utan är ett rent singelplayeräventyr och det känns rätt uppfriskande. Jag vill kunna ta min tid och utforska och levela upp i lugn och ro istället för att jäkta fram attacker som jag sedan ska använda online eller liknande. 

Dragon Ball Z Kakarot är en fantastisk addition till anime-spelvärlden och jag hoppas att fler studios finner inspiration till att satsa på stora RPG-liknande äventyr till sina licenserade animeserier och jag hoppas innerligt att CyberConnect2 fortsätter på det här spåret, då de verkligen har slagit huvudet på spiken när det gäller strider och scener, samt flashiga och snabba spelmoment. Spelet tar som sagt tid att spela igenom, men utan någon press ifrån multiplayer så får det lov att ta denna tid, världen är uppbyggt och skapad för fans och det finns små easter eggs att finna överallt. 

DRAGON BALL Z: KAKAROT_20200124165114

Största +
Riktigt snygga scener i strider
Otroligt trogen till källmaterialet
Lång speltid

Största –
Att ladda fram olika delar av kartan tar en del tid när man åker mellan zoner, trots patch
Flyga och samla orber är det minst roliga

9av10

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/6/8/5/ps3sverige.se/httpd.www/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *