Recension: Chasm

De som känner mig vet att ett av mina favoritspel stavas Castlevania: Symphony of the Night och det var med det spelet som genren ”Metroidvania” föddes. Genom årens lopp har åtskilliga utvecklare försökt toppa Konamis mästerverk utan framgång och nu är det dags för Bit Kid att göra sin tolkning i form av Chasm.

Chasm - 1
Chasm är ett spel som mer eller mindre varit under utveckling i snart 7 år och länge funderade jag på om det någonsin skulle bli färdigt. Nu är det dock äntligen här och efter att ha spenderat 10 timmar nere i avgrunden är mina känslor helt klart blandade. Det märks att detta är ett projekt skapat med passion och nytänk men någonstans på vägen tappar det också lite av sin identitet.

Du spelar som en namnlös äventyrare som precis fått sitt första uppdrag, nämligen att bege dig till en närliggande by, utforska det gigantiska tunnelsystem som finns under marken samt rädda alla bybor som gått vilse där nere. Premissen är enkel och fungerande, detta är inte ett spel man spelar för själva handlingens skull utan den finns mest där som en ursäkt för att du ska utforska grottorna.

Chasm - 2
Den största gimmicken med Chasm är att varje gång man spelar så ser kartan olik ut gentemot förra genomspelningen. På papperet känns detta som en fantastisk idé då tanken är att varje genomspelning ska vara en helt ny upplevelse men detta är en bidragande faktor till att Chasm faktiskt tappar en hel del av sin identitet. Även om de olika rummen till viss del är olika så är det fortfarande samma fiender och samma bossar och det krävs också samma föremål för att ta dig vidare. Detta bidrar till att skapa ett spel som ändå i slutändan är exakt samma som förra gången du spelar det fast med väldigt små skillnader.

Miljöerna i de sex olika zoner spelet är uppdelade i är mer eller mindre identiska bortsett från bakgrunderna och detta var något som offrades till förmån för att ha annorlunda karta varje gång, en uppoffring som i min mening inte är värd det i slutändan. Jag hade hellre sett att Bit Kid hade satt mer personlig prägel på spelet för som det är nu känns det lite som att man försökt härma Super Metroid och Castlevania-spelen men ändå inte lyckats göra en lika bra titel.

Chasm - 2
Trots ovanstående kritik har jag ändå vansinnigt kul med Chasm, det finns dock inget som får mig att omedelbart vilja starta en ny genomspelning direkt efter jag var klar med den första bortsett från troféer. Chasm är ett passionsprojekt som vill väl men som i slutändan vill lite för mycket för sitt eget bästa. Älskar du genren är det dock värt att spela igenom åtminstone en gång. Nämnde jag förresten att det är vansinnigt snyggt rent designmässigt?


Största +

Ruskigt snygg design
Bossarna är få men kul att möta
Stundtals utmanande

Största –
Spelets gimmick tillför inget av värde
Väldigt lite variation mellan miljöerna

7av10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *