Recension: Shining Resonance Refrain

Om jag nämner spelserien Shining är det förmodligen många som börjar undra vad det är för något. Serien är tämligen okänd här i väst om man inte går tillbaks till år 1993 och detta är faktiskt det första spelet i serien på 10 år som översatts till engelska.

Shining - 1
För den som var med på Mega Drive-tiden bör Shining Force vara en titel man minns med värme, det lade inte bara grunden för strategispel på konsol utan det bjöd också på en riktigt underhållande berättelse. Hade det inte varit för det spelet hade vi förmodligen aldrig haft spelserier så som Disgaea med flera.

Shining Resonance Refrain är inte ett helt nytt spel utan det är en uppgraderad version av ett spel som släpptes i Japan för fyra år sedan till PlayStation 3. Denna nyversion har dock en rad nya inslag och förbättringar så som högre upplösning, en extra berättelse och lite annat smått och gott. Trots några år på nacken så är spelet riktigt snyggt rent designmässigt och man får nästan anstränga sig för att lägga märke till att det egentligen är ett spel från förra generationen.

Shining - 3
Även om spelet tillhör samma serie som Shining Force så är Resonance Refrain inte ett strategispel utan ett rollspel av den klassiska skolan som hämtat inspiration från bland annat Star Ocean och Tales-spelen. Detta innebär att striderna är i realtid och de är alltså inte turbaserade, ser du exempelvis en fiende på kartan kan du springa fram och attackera direkt genom att använda dig av karaktärernas magi eller närstridsvapen. Striderna är i grunden enkla att förstå men de har ett djup som gör att de snabbt blir väldigt beroendeframkallande då man kan experimentera med länkar och kombinationer mellan de olika karaktärerna.

Spelet handlar om den unge pojken Yuma som har en ganska speciell inneboende i sin kropp, nämligen en kraftfull drake. I början av spelet är han inte medveten om denna förmåga men då det hela uppdagas på ett spektakulärt sätt är plötsligt alla ute efter pojken och han måste dra ut på en resa runt om i världen med kompanjonerna Sonia och Kirika med flera.

Berättelsen i Shining Resonance Refrain känns typiskt Japansk och väldigt standard för den här typen av spel. Inledningen är tyvärr ganska så långsam och under de första två timmarna är det mest dialog för att introducera de olika karaktärerna. Efter man tagit sig igenom detta börjar dock spelet öppna upp sig rejält och förutom härliga karaktärer bjuder det som sagt på utmanande och kul strider som gör att man gärna fortsätter spela.

Shining - 2
Den som förväntat sig ett nytt Persona eller Dragon Quest lär bli besviken, detta är inte ett spel som haft som avsikt att förnya rollspelsgenren utan snarare upprätthålla dess klassiska status. Trots att handlingen stundtals är väldigt enkelspårig och förutsägbar lyckas ändå Shining Resonance Refrain roa mig på grund av sitt karaktärsgalleri och beroendeframkallande strider. Har du spelat ut alla andra rollspel till PlayStation 4 och vill ha något nytt att sätta tänderna i så är detta ett givet köp, förvänta dig bara inte någon rollspelsrevolution.

Största +
Härligt karaktärsgalleri
Striderna är klassiska men roande
Bra och medryckande musik

Största –
Inledningen är väldigt seg

7av10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *