Recension: Detroit – Become Human

David Cage borde inte vara ett okänt namn för dig som hängt med i spelbranschen de senaste åren. Han ligger bakom både mordthrillern Heavy Rain och det övernaturliga mysteriet Beyond: Two Souls som släpptes för några år sedan. Nu är Cage och hans studio Quantic Dream tillbaks med en ny interaktiv upplevelse där androider och en nära framtid står i centrum.

Detroit - 1
Med handen på hjärtat måste jag erkänna att den här typen av interaktiva filmer aldrig riktigt har varit min kopp te, jag gillar vissa berättelsedrivna spel så som Danganronpa men det har aldrig varit en genre jag aktivt sökt upp och engagerat mig i. Det var just av denna anledning som Cages förra spel Beyond: Two Souls var en sådan överraskning, jag trodde nämligen inte alls att jag skulle tycka om det men det gjorde jag. Detroit: Become Human blev därmed något jag höll ögonen öppna för och när recensionskoden anlände gav jag mig genast i kast med spelet.

Om filmen Se7en var inspirationskällan för Heavy Rain känns det som att inspirationen denna gång stavas Blade Runner då många likheter finns mellan den klassiska filmen och berättelsen i Detroit. I en inte alltför avlägsen framtid har androider introducerats och därmed ersatt många sysslor i samhället som tidigare utfördes av människor. Detta faktum har självfallet skapat en del problem för befolkningen då arbetslösheten nått rekordhöga nivåer och som om det inte vore nog har en del androider börjat utföra handlingar de ej varit programmerade att göra.

Detroit - 2
I Detroit: Become Human får vi följa tre olika karaktärer, Connor, Kara och Marcus. Det de har gemensamt är att de alla är androider som börjat ifrågasätta sin existens och sitt syfte i världen. Connor är exempelvis en duktig polis, Marcus tar hand om en äldre herre i rullstol medan Kara anlitats för att utföra hushållssysslor åt en elak man och hans dotter.

Till en början känns scenerna i spelet ganska lösryckta från varandra då vi hela tiden växlar mellan karaktärerna i varje scen men snart börjar man som spelare förstå att allt har ett samband och det är här som Detroit verkligen imponerar på mig. Berättelsen den här gången känns betydligt mer naturlig och fokuserad jämfört med Quantic Dreams tidigare spel och det innebär också att berättelsen är den mest intressanta de skapat hittills.

Mycket av det som sker i Detroit gör att man kan dra paralleller till verkligheten, androiderna behandlas till exempel riktigt illa stundtals och det är lätt att tankarna drar iväg mot den rasism som idag präglar många delar av världen. Trots att karaktärerna i grunden är maskiner krävs det ett hjärta av stål för att inte känna medlidande och tycka om dom och detta är något som Quantic Dream verkligen lyckats förmedla.

Detroit - 3
Något som däremot inte är fullt lika bra som resten av spelet är själva kontrollen som stundtals är rent vedervärdigt dålig. För att agera med vissa saker krävs det att man rattar in sin karaktär så att den står precis rätt på centimetern för att valet ska komma fram och den rörelsekänsliga gyrokontrollen ska vi knappt tala om. Ibland under kritiska moment måste du rycka handkontrollen i luften rent febrilt för att inte råka illa ut och just dessa moment känns så slumpmässiga då handkontrollen ibland inte registrerar att du tryckt rätt. Att inte låta mig som spelare stänga av denna kontrollmetod och låta mig spela med traditionella knappar är ett så märkligt beslut att jag knappt finner ord för det.

Om du uppskattar Quantic Dreams tidigare spel och har en förkärlek till sci-fi så lär du älska Detroit: Become Human, det är inte bara en fin berättelse utan även studions bästa spel hittills. Kontrollproblemen är dock så pass grava att de helt enkelt stör spelupplevelsen till den grad att man stundtals blir irriterad och det tror jag knappast var David Cages ursprungsvision.


Största +

Ruskigt vackert rent tekniskt
Berättelsen och karaktärerna känns intressanta hela vägen
Olika val ökar omspelningsvärdet

Största –
Kontrollen är stundtals vedervärdigt usel

8av10

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/6/8/5/ps3sverige.se/httpd.www/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *