Recension: God of War

Det är egentligen svårt att förstå hur Sony denna generation spelat sina kort precis rätt i princip varje situation. Deras förstapartstitlar har fått enormt positiv kritik och nu är det dags för Santa Monica Studios efterlängtade God of War där vi återigen får se den vansinniga spartanen Kratos fast denna gång i lite annorlunda tappning.

God of War - 1
Även om detta hör ihop med de tidigare spelen är det väldigt lösa kopplingar och det går således alldeles utmärkt att spela detta även om man inte har någon tidigare erfarenhet av spelserien. Kratos och hans son Atreus måste tillsammans bestiga ett gigantiskt berg för att sprida hustruns aska på den plats hon ville och även om detta på papperet låter som en enkel uppgift är det långt ifrån just enkelt. Äventyret utspelar sig i allt från karga frostmarker till enorma och inbjudande skogar och jag upphör aldrig förvånas över den detaljrikedom som Santa Monica Studio lagt ner.

Då de tidigare spelen mest fokuserat på full rulle och action hela tiden är detta ett lite annorlunda spel gentemot vad vi är vana vid. Tempot är något lägre och spelet består till lika stor del av pussel och gåtor som rent ös. Det bör sägas direkt att striderna i God of War är bland de bästa jag någonsin upplevt i ett TV-spel och själva samspelet mellan Kratos och Atreus lyser som starkast här. Atreus är inte någon hjälplös pojkspoling utan en riktig krigare trots sin ålder och genom att avancera genom spelet låser man upp fler och fler förmågor som förbättrar både Kratos och Atreus olika förmågor.

God of War - 2
Till en början känns det nästan overkligt att starta upp God of War, det grafiska liknar nämligen ingenting jag tidigare sett på konsolen och att spela detta i 4K med HDR-funktionen påslagen är en grafisk fröjd utan dess like. Oavsett om det är miljöerna, karaktärerna eller effekterna under striderna så imponerar allt lika mycket och rent tekniskt kan jag knappt förstå att Santa Monica Studio fått detta att fungera på så pass gammal hårdvara. Även designen är hur läcker som helst och till och med menyerna känns snygga som tusan.

Striderna känns inspirerade av både Dark Souls och Darksiders men saknar för den skull inte sin egen identitet. Man verkligen känner hur Kratos blir starkare och starkare ju bättre utrustning man får och huvudvapnet Leviathan Axe måste vara ett av spelvärldens häftigaste tillhyggen. Ljudet när man kastar iväg yxan för att sedan återkalla den som en bumerang är så otroligt tillfredsställande att jag aldrig kommer att tröttna på det!

God of War - 3
Det är svårt att inte bli lyrisk över God of War, i mångt och mycket känns det som första gången man spelade Resident Evil 4 och fick uppleva hur en annan vision av en klassisk spelserie såg ut. Även om det spelmässigt är fundamentalt annorlunda så finns trots detta rötterna kvar och man känner att det är ett riktigt God of War-spel. Att byta ut antikens Grekland mot våra nordiska gudar och miljöer var ett snilledrag utan dess like och för den som kan sin nordiska mytologi dyker det upp en rad bekanta ansikten längs resan.

God of War är inte bara det bästa spelet denna generationen tillsammans med Bloodborne, det är även ett av de bästa exklusiva spel jag spelat till Sonys plattformar genom åren. Att inte köpa detta borde närmast vara straffbart, det är verkligen så bra!

Största +
Helt vansinnigt vackert både grafiskt och designmässigt
Kratos och samspelet med sonen Atreus känns trovärdigt
Mängder med saker att upptäcka och sidouppdrag att göra

Största –
Hur länge måste vi vänta på nästa del?

10av10

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/6/8/5/ps3sverige.se/httpd.www/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *