Recension: The Inpatient

Until Dawn tillhör fortfarande ett av mina absoluta favoritspel till PlayStation 4. Den spelbara tonårsslashern levererade spänning, skräck och underhållning i stora volymer och det är en titel som jag än i dag tänker tillbaka på och minns specifika sekvenser.

 

Då vi ännu tyvärr inte har fått någon renodlad uppföljare har vi istället fått en spinoff i form av en rälsskjutare till PSVR och nu The Inpatient. Detta är dock en betydligt mer matig upplevelse som faktiskt tillför något till det universum som utvecklarna skapade med Until Dawn. Och ja, det rör sig än en gång om en VR-titel.

The Inpatient utspelas drygt 60 år före händelserna i Until Dawn och äger rum på mentalsjukhuset Blackwood Sanatorium, en plats som fans av det första spelet säkerligen känner igen. Jag vill inte avslöja för mycket kring berättelsen då den på flera sätt knyter an direkt till händelserna i Until Dawn. Det jag kan säga dock är att du förmodligen får ut mer av berättelsen om du har spelat den föregående titeln tidigare.

Inpatient2

The Inpatient är ett skräckspel på många sätt och eftersom det hela upplevs i VR blir inlevelsen ofta ännu större. Det går att spela med en vanlig handkontroll eller med PlayStation Move-kontroller och jag föredrar faktiskt det sistnämnda alternativet. Spelet har även en välfungerande funktion för röstkommandon vilket låter mig svara repliker med min egen röst för att öka inlevelsen ytterligare. Tillsammans med replikerna finns små hintar om vilken typ av sinnesstämning min karaktär befinner sig i, till exempel rädd eller arg. Att läsa replikerna med dessa sinnesstämningar i åtanke ökar inlevelsen avsevärt och det känns som att jag spelar en roll i en skräckberättelse på ett sätt som jag inte har upplevt tidigare.

Spelet använder även Butterfly Effect-systemet från Until Dawn, där mina val påverkar vad som händer senare i spelet. Flertalet vägar som förgrenas leder till flera olika slut som i sin tur lockar till flera genomspelningar. Då spelet kan genomföras på drygt två timmar är det heller inget större åtagande att återvända för en vända till men jag hade gärna sett en lite matigare upplevelse.

The Inpatient är mästerligt när det kommer till att bygga upp en kuslig, obehaglig stämning och det låter min hjärna stå för en stor del av skrämselmomenten. Att själv kunna välja vad jag vill titta närmare på med vetskapen om att det kan finnas något som skrämmer mig där sätter igång min fantasi och får mig att tänka till både en och två gånger innan jag gör mitt val.

Inpatient1

Som alltid när det kommer till VR finns det en viss risk för illamående och åksjuka och The Inpatient har erbjudit mig båda ändarna av skalan. Vissa gånger har det gått bra att spela utan några som helst problem medan jag andra gånger har börjat känna av illamåendet efter bara sekunder.

Trots dessa små klagomål är The Inpatient en av de bättre VR-upplevelser jag har stött på och det är väl värt din uppmärksamhet. Det är inte skräckinjagande på samma sätt som Resident Evil 7 men ändå tillräckligt obehagligt för att du ska sitta på helspänn spelet genom.

Största +
Röststyrningen
Spännande berättelse
Flera svåra val

Största –
Kan orsaka illamående
Aningen kort upplevelse

8av10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *