Recension: Digimon Story: Cyber Sleuth – Hacker’s Memory

För nästan exakt två år sedan recenserade jag Digimon Story: Cyber Sleuth här på sajten. Om denna titel sade jag: ”Digimon Story: Cyber Sleuth är ett spel som ger och tar. Det är bra på många saker men inte riktigt bäst på något.” Spelet förlitade sig mycket på din (förmodade) nostalgi kring varumärket och dessa digitala monster och bjöd på en solid JRPG-upplevelse. Nu är uppföljaren här.

Digimon_22_1508832029

Eftersom ”Digimon Story: Cyber Sleuth – Hacker’s Memory” tar på tok för lång tid att skriva kommer jag från och med nu att hänvisa till denna titel som enbart ”Hacker’s Memory” och det som erbjuds när spelet drar igång känns genast välbekant om du har spelat föregångaren. Den digitala världen är densamma och faktum är att en rad miljöer återanvänds nästan rakt av, vilket får spelet att kännas som ett hafsverk, åtminstone inledningsvis.

När berättelsen tar fart börjar jag dock svänga runt i mina tankar. Huvudkaraktären Keisuke känns unik i det sätt att han egentligen inte känns som en huvudkaraktär alls. I valfritt annat JRPG skulle han förmodligen ha varit en sidokaraktär på sin höjd och han lider av svår personlighetsbrist. Det är också just detta som visar sig vara hans starkaste sida då han som karaktär plötsligt känns fräsch jämfört med den traditionella ”Chosen One” som brukar prägla genren.

Bland birollerna är det kärleksintresset Erika som fångar min uppmärksamhet mest då berättelsen som utvecklas kring henne genom spelets gång är både oväntad och gripande. Spelets narrativ tar emellanåt upp överraskande djupa ämnen som människans sociala identitet och vad detta faktiskt innebär. När spelet börjar har Keisuke fått sin identitet kapad av en hacker vilket har gjort honom till en utstött och han ser sin enda utväg i att själv bli en hacker för att stjäla tillbaka sin identitet.

Yuuko_Kamishiro_1_1508832043

Berättelsen är betydligt mer intressant än i föregångaren och Keisuke känns inte som en hjälte utan en karaktär i perferin, vilket är uppfriskande. Berättelsen hade dock mått bra av att få ännu större utrymme då spelet haltar lite när det kommer till den huvudsakliga spelmekaniken. Det rör sig, precis som i föregångaren, om grottkrälande på klassiskt JRPG-manér, givetvis tillsammans med en rad Digimon.

Det är här spelet är som mest likt sin föregångare. Stridssystemet påminner inte så lite om Persona-serien, vilket aldrig är något negativt. Under spelets gång samlar jag på mig nya Digimon som jag tränar, strider med och utvecklar. Ett väl sammansatt team av Digimon kan vara livsfarliga för mina motståndare och det är ibland riktigt roligt att försöka hitta den bästa kombinationen.

Dessvärre upplever jag inte att Digimon har riktigt samma charm som en viss uppsättning Nintendo-monster som serien ständigt jämförs med. Jag blir aldrig riktigt lika biten av samlandet och striderna börjar kännas en smula långtråkiga efter ett tag. Miljöerna är också ganska trista och som tidigare nämnts återanvänds flera av dem från föregångaren.

Kyoko_Kuremi_4_1508832042

Hacker’s Memory är ett klart underhållande JRPG som överraskande nog främst imponerar i narrativet. Samtidigt känns det på tok för likt föregångaren vilket gör detta till en titel som förmodligen uppskattas mest av de inbitna fansen.

Största +
Oväntat välskriven berättelse
Flera starka karaktärsporträtt
Många olika Digimon

Största –
För likt föregångaren
Enformiga miljöer

7av10

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/6/8/5/ps3sverige.se/httpd.www/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *