Recension: Cyberdimension Neptunia: 4 Goddesses Online

Så har dagen äntligen kommit. Jag trodde aldrig jag skulle nå denna punkt men nu har jag slutligen gjort det. Efter nästan tio recensioner har jag till slut fått slut på skämt om Hyperdimension Neptunia-serien, på riktigt! Detta precis lagom till att jag får lägga vantarna på mitt första PS4-spel i serien: Cyberdimension Neptunia: 4 Goddesses Online.

Cyber 1

Genom åren har Hyperdimension-serien spritt ut sig från traditionella JRPG till en rad olika genrer. Jag har provat på action-RPG, strategirollspel, hack’n’slash-titlar och till och med idolsimulatorer. Slutresultaten har minst sagt varierat en hel del men spelen har för det mesta varit underhållande. Detsamma gäller 4 Goddesses Online.

Denna gång har Neptune och hennes vänner/rivaler begravt stridsyxan än en gång för att beta-testa ett nytt onlinespel, som dessutom är baserat på deras egna liv och roller som CPU-gudinnor i Gamindustri. Det räcker alltså inte med att hela Hyperdimension-serien i princip är en animefierad skildring av konsolkrigen, denna gång blir det extra meta då spelgudinnorna i spelet själva spelar ett spel OM SIG SJÄLVA!

Jag kanske överanalyserar det hela för mycket för allt detta är inget som märks nämnvärt när spelet väl drar igång. Denna gång bjuds det på mer actionrollspelande som flera tidigare delar har gett oss. Vi slipper turordningsbaserade strider i utbyte mot något lite mer fartfyllt vilket gör att spelet håller ett förhållandevis bra tempo hela vägen. Det förekommer dock fortfarande på tok för många och långa dialogsekvenser och i vanlig ordning känns serien som lika delar spelande och visual novel emellanåt.

Cyber 2

Spelmekaniken är det absolut inget fel på även om det heller inte är revolutionerande på något sätt. Det bekämpas fiender i halvöppa områden, utforskas i olika grottor och fajtas mot bossar. Inget utöver det vanliga på något sätt, egentligen. Den största styrkan i spelet ligger dock där den alltid har legat: hos dess karaktärer.

Jag har tjatat om detta i nästan samtliga recensioner av Hyperdimension-spelen men det måste understrykas än en gång hur vansinnigt charmiga huvudkaraktärerna kan vara emellanåt. Det ständiga gnabbandet är säkerligen något som många snabbt stör sig på men jag gillar det verkligen. Även de engelska rösterna gör det hela bra även om jag helt klart föredrar de japanska originalen.

Svårighetsgraden i spelet är däremot lite väl låg och jag finner aldrig någon egentlig utmaning förutom vid någon enstaka boss när jag äventyrar runt med Neptune och de andra. Om du är en erfaren JRPG-räv lär du bli besviken av detta men det gör att spelet passar väldigt bra till mindre seriösa spelsessioner där du helst bara vill koppla av.

Cyber 3

Sedan möts vi naturligtvis av en viss nivå av fan service i spelet också, i vanlig ordning. Detta är fortfarande aningen irriterande men det hela har skalats av rejält jämfört med vissa andra delar i serien.

Om du är ett fan av Hyperdimension Neptunia och dess (vid det här laget) stora och spretande universum lär du hitta en hel del att avnjuta i 4 Goddesses Online, inklusive ett flerspelarläge. Om du är sugen på att hoppa in i serien bör du dock börja någon annanstans då meta-handlingen kan vara lite knepig att ta sig över som nykomling.

Största +
Underhållande stridsmekanik
Härlig interaktion mellan karaktärerna
Gott om speltimmar att hämta

Största –
Fan Service
Svårighetsgraden är för låg
Gör inget direkt unikt

7av10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *