Recension: Dishonored: Death of the Outsider

Dishonored: Death of the Outsider, släpptes förra månaden och är en fristående expansion i form av en uppföljare till Dishonored 2.

Dishonored®: Death of the Outsider™_20170920162341

I Death of the Outsider får vi återse Megan Foster aka Billie Lurk, men denna gång är det hon som är protagonisten. Billie får höra att Daud, hennes gamla läromästare, fortfarande lever och befinner sig i Karnaka. Fast besluten att få återse honom beger hon sig in i fiendeterritorier för att leta efter och slutligen få tag på honom. Här börjar spelet på riktigt. Från början har Billie bara förmågan att lyssna på råttor och få ledtrådar från dem, likt det skvallrande hjärtat både Corvo och Emily har tillgång till, men snart får hon tillgång även till en blink-liknande kraft som kallas Displace. Den andra riktigt nyttiga kraften är Foresight som stannar tiden och ger en möjlighet att utforska omgivningarna utan att förflytta sig en millimeter.  Dessutom får man tillgång till en kraft som gör att man kan anta andra människors skepnad, men den är väldigt begränsad i och med att energin sjunker blixtsnabbt för varje steg man tar.

Dishonored®: Death of the Outsider™_20170916124421

Målet i spelet är, som kanske titeln kan utröna, att ta död på Främlingen, outsidern. Det är en häftig historia som kan spelas helt på eget vis: Vill man döda alla kan man göra det, vill man smyga obemärkt förbi alla, kan man göra det. Helt klart roligast är det att smyga sig förbi alla fiender utan att någon ens kan ana ens doft i förbifarten, det är ju trots allt ett smygarspel.

Det enda tråkiga med spelet är att det är kort. Bara fem kapitel och vill man bara springa igenom, kan man klara ut det på ett par timmar. Tar man dock sig tiden att utforska alla hemliga vrår och skrymslen så kan man lätt sitta i 20 timmar eller mer, så det går att bestämma själv om man vill sitta i timmar eller minuter, men varför stressa när berättelsen är så fängslande?

Grafiskt är det precis som Dishonored 2 oerhört vackert och Arkane Studios har verkligen lyckats att göra cel-shading magiskt snyggt. Om man gillar att smyga och ta sig fram obemärkt medan fiender står som fån och letar på en plats när man redan försvunnit därifrån är Death of the Outsider precis rätt spel för en. Om inte, ja då ska man nog låta bli.

Största +
Vackra miljöer
Välgjord story
Fantastisk spelmekanik

Största –
Kort

10av10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *