Recension: Nioh

Team Ninja har alltid varit en utvecklare jag respekterat djupt då de gått sin egen väg och skapat odödliga klassiker som rebooten av Ninja Gaiden samt tagit sig an uppdraget att tolka Metroid på sitt egna vis. Deras senaste projekt Nioh har varit under utveckling i många år nu och ständigt bytt inriktning men nu är spelet äntligen här. Från att ha börjat som ett slags Dynasty Warriors-liknande spel är nu istället främsta inspirationskällan From Software och det märks tydligt från första minuten. Lever då spelet upp till förväntningarna eller är det bara en blek kopia av inspirationsmaterialet?

Nioh - 1
Handlingen i Nioh baseras delvis på ett manus skrivet av legendaren Akira Kurosawa som bland annat ligger bakom filmklassiker som “De Sju Samurajerna” med flera. Trots övernaturliga element med demoner så grundar sig faktiskt många av karaktärerna i verkliga personer och protagonisten William Adams har funnits på riktigt. Han var den första engelska samurajen som kom till Japan fast i Team Ninjas tolkning är detta en sanning med modifikation. Samtidigt som William anländer till landet i öst gör så även hans nemesis, den ondsinte Edward Kelley (också baserad på en riktig person) som vill främja regionens konflikt med hjälp av sina magiska krafter.

Kelleys motiv är till en början oklara men vad som är klart är det faktum att han vill göra livet surt för japanerna och inte skyr några medel för att få det han vill ha. Storyn i Nioh är stundtals väldigt splittrad och smått svårfattad men så fort man börjar spela är dessa tankar som bortblåsta då detta är en titel där spelglädjen står i fokus framför allt annat. De olika uppdragen varvas emellenåt med en kortare filmsekvens men det är allt och precis som i Souls-serien går mycket av spelet ut på att du själv ska ta reda på vad som hänt i form av ljudloggar som fallna samurajer lämnat vid sina lik.

Striderna i Nioh är rent vansinnigt underhållande och även om From Software fått agera modell för hur de ska gå till så märks det att Team Ninja också valt att sätta egen prägel på det hela. Det finns en lång rad olika vapen i spelet däribland svärd, yxa, pilbåge, musköt med flera och samtliga av närstridsvapnen har tre olika “stances” du kan växla mellan och detta medför helt olika attacker. Att bemästra detta system till fullo är en nödvändighet om du vill överleva då Nioh är ett ganska så utmanande spel stundtals. Om en fiende ligger på marken bör du exempelvis byta till “low stance” vilket innebär att William självfallet riktar sina slag nedåt.

Nioh - 2
Att byta mellan dessa görs med lätthet genom att trycka in R1 och cirkel, kryss eller triangel beroende på vilken position du vill att William ska ta och återigen märks det att Team Ninja sitter vid rodret då kontrollen är ren perfektion. Jag vill ärligt talat gå så långt som att påstå att kontrollen till och med är bättre än i From Softwares spel då den är så pass mycket mer responsiv vilket är livsnödvändigt i stressade situationer där du möter flera fiender samtidigt.

Istället för att kopiera Souls-serien rakt av har Team Ninja istället valt en lite annan inriktning än det sedvanliga “Metroidvaniakonceptet” och samtliga uppdrag i Nioh utgår istället från en stor världskarta som är indelad i olika regioner från feudala Japan. Förutom själva storyuppdragen finns där även en lång rad olika sidouppdrag som ger dig värdefulla vapen, uppgraderingsmaterial och annat. Dessa sidouppdrag är fruktansvärt välgjorda och majoriteten av dessa utspelar sig på platser du besökt i berättelsen och som nu inhyser nya fiender och saker du ska göra. Många av dessa bjuder dessutom på fina filmsekvenser som belöning när de klaras av och det gör att man vill slutföra samtliga.

Nioh - 3
Spelets system för loot känns väldigt inspirerat av bland annat Diablo och till skillnad från från många liknande spel så är de olika statsen på de vapen och utrustningsdelar du hittar hela tiden olika. Det går även att hos spelets smed tillverka egna vapen med recept som du samlar in genom de olika sidouppdragen och detta är ytterligare ett incitament för att man vill göra precis allt som spelet har att bjuda på. Ingen av de olika vapenklasserna känns dåliga och då jag i många spel brukar hålla mig till en typ fann jag mig själv hela tiden testa på olika vapen i Nioh för att experimentera fram vilket som var bäst till rätt situation.

Det som imponerar allra mest i Nioh är dock de många bossarna och hur pass utmanande men ändå rättvisa de är. Det finns nämlingen ingen svårighetsgrad att välja mellan när du startar spelet utan Team Ninja vill helt enkelt att du lär dig deras spel utan att någon håller dig i handen och det är precis så jag vill ha det. Ingenting känns direkt omöjligt att lyckas med i spelet utan det hela handlar bara om träning och att öva in bossarnas olika attackmönster och sedan hitta rätt sätt att kontra dessa på, ett system som återigen hämtar inspiration från From Software. Vid ett tillfälle satt jag över en timma och slogs mot ett argsint sjöodjur och i början kändes det hopplöst men när jag väl kämpat på klarade jag det och lyckokänslan som infinner sig vid sådana tillfällen är nästan omöjlig att återge i ord.

Nioh - 4
Nioh är kort och gott ett renodlat mästerverk och Team Ninjas överlägset bästa spel sedan Ninja Gaiden Black. Det är en utmanande men ändå rättvis och fantastiskt underhållande resa in i feudala Japan som det bjuds på och detta är en resa jag aldrig någonsin vill ska ta slut. Team Ninja har inte bara skapat ett av de bästa spelen denna generationen utan också ett av de bästa actionrollspelen jag någonsin spelat.

Största +
Utmanande men ändå rättvist
Fantastiska bosstrider
Sidouppdragen känns givande att spela

Största –
Väntan på en uppföljare lär bli olidlig

10av10

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *