Recension: Tales of Hearts R

Det är konstigt egentligen vad spel kan göra för humöret hos en människa. Redan för över 15 år sedan när jag först fick kontakt med Tales of Destiny blev Hideo Babas skötebarn något av en glädjespridare i mitt liv som hela tiden gjorde sig påmind varje gång en ny titel släpptes. Förra året var det Tales of Xillia som förgyllde min sommar och nu i år kom uppföljaren som även den var rent magnifik och än idag överträffar det mesta annat jag spelat under året.

Tales of Hearts - 4
På den bärbara fronten har dock livet som beundrare av serien varit sparsmakat fram tills nu då äntligen Tales of Hearts R släpps i väst för första gången. Spelet släpptes ursprungligen till Nintendo DS för många herrans år sedan och det här är en totalt omarbetad version av det där mytomspunna spelet som vi aldrig fick chansen att testa på engelska. Det är inte utan anledning jag blev exalterad när recensionskoden trillade in i min inkorg och ett trettio tal timmar senare är jag redo att avlägga min bedömning.

Tales of Hearts R tar sin början i en liten by någonstans på landet och vi får i den närliggandes skogen bevittna hur protagonisten Kor Meteor tränar tillsammans med sin farfar och det dröjer inte länge förrän hans tillvaro helt sätts ur balans. Farfar blir brutalt dödad av den onda häxan Incarose när han försöker skydda en ung flicka som spolats i land på stranden och de komplikationer som uppstår gör att flickan Kohakus så kallade ”Spiria” som styr över hennes känslor går sönder. Det är nu upp till Kor att tillsammans med Kohaku och hennes bror Hisui resa världen runt och försöka samla upp delarna av hennes brutna hjärta och det är en resa fylld av lika mycket glädje som sorg. Återigen är det centrala temat i spelet att man med vänskap och beslutsamhet kan övervinna alla hinder och detta är ett tema som känns igen från ett flertal andra titlar i serien.

Det slår mig direkt hur extremt snyggt Tales of Hearts R är när det kommer till själva designen. Redan de inledande animerade sekvenserna är otroligt påkostade och det känns inte som att Bandai Namco Studios sparat det minsta på krutet med tanke på det mindre formatet. Hade spelet släppts till exempelvis PlayStation 3 hade jag aldrig kunna tro att detta från början var en bärbar titel. Även om det inte är grafiken i sig som imponerar mest är det snarare alla detaljer och nyanser i bakgrunderna och miljöerna som är rent majestätiska. Redan den inledande lummiga skogen sätter stämningen för vad som komma skall och innan min resa är över har jag hunnit besöka allt från torra öknar till mäktiga katedraler.

Tales of Hearts - 2
Precis som tidigare är det veteranen och min personliga favoritkompositör Motoi Sakuraba som står för musiken och han har tidigare aldrig lämnat mig besviken och så är ej heller fallet den här gången. Temalåten som spelas under striderna fastnar direkt i hjärnan och jag fann mig själv gå omkring nynnandes på melodin ett flertal gånger efter mina spelsessioner. Det är något viss med Sakurabas musik eftersom även om man inte vet vem som gjort den från början hörs det direkt att det är han som står bakom kompositionen då han har en så pass egen stil som blandar elgitarrer med klassiska toner och det passar perfekt in i rollspelens värld.

Striderna har alltid varit en central del i Tales of-spelens värld och den här gången känns det som utvecklarna nått kulmen för vad som är möjligt när det gäller att kombinera enkelhet med avancerade tekniker och striderna är helt enkelt de bästa hittills i serien. Även om man känner igen sig sedan tidigare är de nya elementen så pass stora att man måste hitta en annan spelstil. Genom att trycka på fyrkant när fienderna blivit arga och tajma detta perfekt kan man kontra deras attacker i bästa Ninja Gaiden-stil och efter detta är de extremt sårbara. Även om det till en början är svårt känns det rikligt belönande när man äntligen sätter dom där kontringarna och även det så kallade ”Chase Link”-systemet tillför en helt ny dimension till de redan hektiska striderna då du kan följa efter motståndarna i luften och dela ut attacker i rasande takt.

För mig som är ett fan av den äldre skolans rollspel var det oerhört skönt att se att så kallade ”random encounters” var tillbaks, det innebär alltså att du helt plötsligt kan kastas in i en strid utan att först se fienderna. Jag vet att lägret är delat i två när det gäller denna mekanik men själv tillhör jag kategorin som älskar det.

Tales of Hearts - 3
Tales of Hearts R är även det spel i serien som är mest lättillgängligt när det kommer till att utforska miljöerna då du redan efter någon timma har tillgång till att vandra fritt på världskartan. Senare in i spelet kommer du i klassisk rollspelsanda även få tillgång till en flygande farkost och därmed utforska de platser som du inte kommit åt tidigare i närmare detalj.

Även själva karaktärerna är den här gången i en klass för sig och samtliga i galleriet tillför någonting till spelet och mina personliga favoriter blev snabbt Ines och Beryl, en manisk handlare samt en aspirerande konstnär vars attacker är lika vansinniga som du kan tänka dig. Även om Kor Meteor är den riktiga huvudpersonen är det mest runt de andra karaktärerna spelet kretsar och utvecklas och om du spelar dina kort rätt när det gäller svarsalternativ kan du höja din vänskapsnivå med andra personer i partyt och därmed göra dessa mer effektiva.

Jag har verkligen försökt om och om igen men oavsett hur jag ser på det hela är Tales of Hearts R ett rent mästerverk inom rollspelsgenren. Det enda som möjligtvis skulle kunna ses som negativt är att det inte finns några engelska röster utan du måste läsa texten om du inte kan japanska men redan efter några timmar tänkte jag inte på detta då resten av spelet var så involverande.

Tales of Hearts - 1
Detta är inte bara det bästa jag spelat på PlayStation Vita utan det är även ett av de bästa spelen i serien någonsin oavsett format. Oavsett om du äger en konsol sedan tidigare eller planerar att införskaffa PlayStation TV som spelet är kompatibelt med är detta en resa du absolut inte får missa om du älskar rollspel.

Största +
Stridssystemet är helt fantastiskt
Motoi Sakuraba levererar ännu ett oförglömligt soundtrack
Underbart karaktärsgalleri

Största –
Inga engelska röster

10av10

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/6/8/5/ps3sverige.se/httpd.www/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *