Recension: Soul Sacrifice

Soul_Sacrifice_ps_vitaPrecis som vi har kunnat rapportera tidigare så har PlayStation Vita sålt under alla förväntningar trots att den är ett veritabelt kraftpaket som utklassar övriga bärbara konsoler på marknaden när det kommer till ren prestanda. I hopp om att få fart på försäljning så har utvecklarna på Marvelous AQL och Keiji Inafune, Mega Mans pappa, slagit sina kloka huvuden ihop och skapat Soul Sacrifice.

Med tanke på vilka som ligger bakom spelet så är det svårt att bli något annat än hypad på titeln då det på förhand ser ut att vara en blandning av Monster Hunter och Borderlands med fokus på samarbete mellan fyra personer. Är dock Soul Sacrifice tillräckligt bra för att kunna berättiga ett köp av en ny konsol?

Soul Sacrifice - 1
I spelets inledning vaknar du upp i en kall fängelsecell ensam och övergiven och redo att offras till en ondskefull trollkarl vid namn Magusar. Du kravlar runt på golvet och hittar så småningom en magisk bok vid namn Librom som gör att du kan minnas före detta krigares öden och ta lärdom av dessa. Librom är verkligen ingen vanlig bok utan en som både kan prata och har en inledningsvis otrevlig men ändå charmig attityd som gör att du vill veta mer om honom/den och allt eftersom man spelar så låser man upp fler och fler sidor i boken.

Hela spelets handling bygger i stort sett på att du upplever andras minnen och därför ger själva storyn ett något splittrat intryck utan någon egentlig helhet mer än att Magusar är en stygg snubbe som blivit berusad av sin makt och som ska bekämpas med alla medel tillgängliga. Första kapitlet i boken fokuserar mest på din följeslagare Sortiara som följer med dig i de inledande striderna för att sedan gå ett ont öde till mötes av dina händer och så fortsätter det i princip hela spelet igenom då varje kapitel har olika huvudrollsinnehavare.

Soul Sacrifice är dock inget spel som behöver en mäktig handling att förlita sig på utan det handlar mest om taktiska strider i stil med Monster Hunter där du i varje kapitel ska bekämpa en viss typ av fiende som är extra sårbara för vissa elementattacker. Att lära sig de olika monstrens svagheter och rörelsescheman är ett måste då Soul Sacrifice är ett ganska svårt spel som kräver en hel del tid och omtanke om man ska greppa alla aspekter av det då man inte blir hållen i handen ens i början. Marvelous AQL har byggt upp spelet så att det är tänkt att man själv ska experimentera och testa vad som funkar och inte och det passar perfekt, främst för de lite äldre spelarna som vuxit upp med tidigare konsolgenerationer där vi inte blev vana med sådan lyx som tutorials och checkpoints efter var femte minut.

Soul Sacrifice - 2
Även om det går att spela själv med datorstyrda kompanjoner så ligger storheten i Soul Sacrifice i att man kan spela med upp till tre vänner och hjälpas åt på de många uppdragen och att samarbeta är ett måste om man vill klara kapitlen med livet i behåll. Det går att spela med okända människor också men det är självfallet inte lika kul som om du samlar ihop ett gäng polare en kväll och sitter och sträckspelar samt levlar din karaktär tillsammans med dessa. PlayStation Vita har länge saknat ett spel av den här typen och av den anledningen så känns Soul Sacrifice som en frisk fläkt i konsolens något magra spelbibliotek.

Efter att ha besegrat en fiende så får du ett val där du antingen kan rädda denne och därmed få tillbaks lite liv eller om du är mer sadistiskt lagd så kan du offra fienden och istället få tillbaks magi. Det är där spelets titel Soul Sacrifice kommer in då det gäller att veta vilka fiender du ska offra samt rädda då det ger helt olika fördelar och nackdelar. De större bossarna följer samma mall och räddar du dessa så kan de komma att hjälpa dig senare på färden och det finns en viss chans att du ”ärver” deras förmågor som gör att du exempelvis kan rulla ihop dig till ett stort klot för att attackera dina fiender.

Vapenarsenalen i Soul Sacrifice är minst sagt imponerande och det verkar finnas en nästintill oändlig mängd vapen och förmågor att samla på sig och nästan alla av dessa går att uppgradera så att de blir starkare om man har många av samma. Allt från svärd, gigantiska armar och yxor med mera finns med i olika varianter och det är här det märks att Keiji Inafune varit inblandad i produktionen då man precis som i Mega Man-serien får de besegrade fiendernas egenskaper och att testa nya är en ren fröjd spelmässigt.

Soul Sacrifice - 3
En bit in i spelet lär du dig något som kallas för ”Black Rites” vilket är en förbjuden trollkonst där du kan offra en del av dig själv när du har lite liv för att kunna komma igen och ha en chans. Detta har dock ett pris och du kan exempelvis bli tvungen att utkämpa kommande strider med hälften så lite i försvarspoäng men med hjälp av Librom kan du använda en essens för att återkalla de negativa effekterna av uppoffringen. Dock är dessa trollkonster något som bör användas sparsamt och med eftertanke då konsekvenserna faktiskt är ganska hårda och resurserna som behövs för att återkalla dom är sparsamma. Detta skänker spelet ytterligare en dimension av risk/reward vilket i princip gör det ännu mer utmanande men samtidigt belönande att spela.

Soul Sacrifice är ett av de mest unika spelen jag kört på mycket länge och det märks att det ligger en stor del arbete bakom titeln, inte minst då det gäller grafiken som är bland det snyggaste jag sett på konsolen. Jag hade utan tvekan kunnat tro att detta var en titel till PlayStation 3 om jag bara hade sett bilder på det, så pass snyggt är det. Även själva designen är makalöst snygg och monstren är både skrämmande och fantasifullt designade och Soul Sacrifice dryper av identitet då de inte kopierat rakt av från andra, liknande titlar.

Har du bara folk att spela med så är Soul Sacrifice ett givet köp och något av det bästa du kan införskaffa till konsolen, är du ensam är det inte fullt lika roligt dock då det som sagt bygger på samarbete till stor del. Detta är ett spel som folk lär spela i hundratals timmar för när du väl fastnat så är det svårt att sluta då man blir nyfiken på vad nästa monster tappar för kul vapen eller magier. Min enda kritik är som sagt att handlingen är i svagaste laget och ingen av karaktärerna förutom Librom har någon riktig personlighet och då det redan snackas om en uppföljare så hoppas jag att detta är något som kommer att åtgärdas till dess.

4av5

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/6/8/5/ps3sverige.se/httpd.www/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *