Recension: Assassin’s Creed III: Liberation

Tidigare under veckan avslöjades det att Assassin’s Creed III till de stationära konsolerna var det dyraste spel som någonsin producerats då det gick åt nästan en miljard under utvecklingen. I samband med denna gigantiska release så har Ubisoft Sofia även utvecklat ett sidospår till PlayStation Vita som fått undertiteln Liberation.

Det är tänkt att detta släpp ska länkas samman med PlayStation 3-versionen för att låsa upp nytt material samtidigt som det står på egna ben. Att för första gången i serien få spela med en kvinnlig protagonist var något som för mig lät spännande då det tillför helt nya möjligheter. Är även Assassin’s Creed III: Liberation ett toppspel eller bör man hålla sig till de stationära versionerna?


I Assassin’s Creed III: Liberation får vi ta på oss rollen som Aveline de Grandpré som är till hälften fransyska och hälften afrikanska. Under spelets inledning får vi följa henne som liten flicka när hon tappar bort sin mor på gatorna i New Orleans för att sedan transporters en bit framåt i tiden tills när hon vuxit upp och blivit en lönnmördare.

Jag förstår inte hur Ubisoft Sofia har lyckats men resultatet är helt makalöst, till ett bärbart format får vi nu ett spel som körs med samma grafikmotor som Assassin’s Creed III till PlayStation 3 och det är inte speciellt stor skillnad varken prestanda eller grafikmässigt. Återigen visas det att PlayStation Vita är ett kraftpaket att räkna med och Ubisoft Sofia verkar ha använt allt sitt kunnande för att kunna krama ur så mycket som möjligt ur konsolen.

Att för första gången spela som kvinna öppnar som sagt en hel del möjligheter både story och spelmässigt. Aveline kan till exempel charma vakter för att kunna ta sig förbi vissa områden och hon känns lite som en forntida Nikita både i hållningen och agerandet. Mycket av spelet bygger på att du som spelare ska utnyttja Avelines klädkammare och byta mellan olika ”personas” för att kunna flyta in obemärkt i spelvärlden. Hon kan exempelvis klä sig i rollen som slav för att infiltrera plantage, bete sig som en lady i finkläder med mera. Detta medför att vissa kläder begränsar hennes egenskaper som exempelvis i finkläderna kan hon inte hoppa eller utföra avancerad akrobatik.

Många stora spelserier som släpps i bärbart format är nedbantade både gameplaymässigt och grafikmässigt men när det gäller Assassin’s Creed III: Liberation så verkar Ubisoft Sofia inte har kompromissat det minsta på någon av dessa punkter men när det kommer till handlingen så har den till viss del blivit lidande. Föregående spel i serien har fokuserat på att man som en nutida person kliver in i Animus för att återuppleva minnet av sina avlägsna släktingar men så är inte fallet här då man utan någon närmare förklaring kastas direkt in i rollen som Aveline.


Jag tycker det är tråkigt att det inte förklaras mer ingående vad som hände de år mellan då Avelines mamma försvann fram till det att hon blir en lönnmördare, karaktärerna känns inte alls lika väl designade i den här delen men tanken med ett portabelt spel i serien är antagligen att utvecklarna valt att göra det mer lättillgängligt på samtliga plan. Att hoppa in i spelet och göra ett uppdrag för att sedan avsluta går väldigt smidigt och det är sällan uppdragen behöver några längre presentationer vilket de gör i de stationära versionerna av serien.

Med facit i hand så gör dock Assassin’s Creed III: Liberation det mesta rätt förutom ovanstående faktum. En del påtvingade handlingar som är tänkta att utnyttja Vita-systemets egenskaper finns dock självfallet närvarande som att du tvingas använda både den bakre och främre touchpanelen för att kunna öppna vissa brev som du förvärvar och att paddla kanot med skärmen är bara löjligt då det inte tillför någonting alls.

Trots att spelet är varierat så är det även till en viss del väldigt bestämt på förhand hur det är meningen att du ska klara uppdragen. Att experimentera själv exempelvis med olika ”personas” belönar dig inte utan du blir snarare straffad för detta under de mer intensiva uppdragen. Efter ett tag öppnar sig dock spelvärlden rejält och du är fri att åtminstone välja vilka sidouppdrag du vill ta dig an och det är här precis som i övriga spel i serien som det glänser.


Assassin’s Creed III: Liberation har en flerspelarfunktion som fungerar lite som ett strategispel där du ska skicka runt trupper i olika bataljer, dock får du inte själv uppleva detta utan enbart en form av statistik visas. Detta är ett spel som är gjort till 99% med den enskilde spelaren i åtanke och vill du ha en bättre och mer utförlig upplevelse för flera spelare så är det Assassin’s Creed III på PlayStation 3 du ska satsa på istället.

Trots vissa smärre problem med bilduppdatering, en bristande handling och påtvingade touchkontroller så är Assassin’s Creed III: Liberation riktigt underhållande och det är utan tvekan ett av de bästa spelen till konsolen, om inte det bästa överhuvudtaget!

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/6/8/5/ps3sverige.se/httpd.www/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *