Recension: Assassin’s Creed III

Vi har lämnat både Korstågen i Jerusalem och Renässansen i Italien och beger oss nu till frihetskriget i Amerika! Med den nya miljön och tidseran får vi också följa en ny individ via Desmonds tidsresa i Animusen: Connor!

Trots att titeln är Assassin’s Creed III så är detta faktiskt det femte spelet i berättelsen (om man inte räknar de titlar som såldes till PSP) och efter så pass många titlar så har det medföljt en hel del uppgraderingar under tiden! Räcker dessa uppgraderingar för att Assassin’s Creed III ska ta hem full pott nu när det släpps? Läs vidare för att ta reda på det!

När jag startar spelet så får jag luta mig tillbaka och ta in en sekvens med exposition på vad som har hänt i de tidigare titlar och hur man har följt den röda tråd som går igenom alla spelen: hur Desmond Miles, bartendern som kidnappades av Abstergo i Assassin’s Creed I, har börjat omfamna sin roll inom lönnmördarnas order. Trots att vi har lämnat både Ezio och Altaïr bakom oss så omnämns bägge två då de har spelat en stor roll i Desmonds utveckling, vilket jag tycker är kul att se. En favoritreplik ifrån det stora lexikon som finns i spelet där man kan se information om platser, händelser och personer är just angående Ezio: ”Han var tydligen ganska bra på att hoppa också”. Klockrent! Men det kanske bara är jag som ser med förtjusning på komentarer av dessa slag.

Hur som haver, jag ska göra ett försök att sammafatta berättelsen så spoilerfritt som möjligt. För det första så vill jag påpeka att det här är ett mycket storytungt spel och många sekvenser kommer att avlösa varandra för att berätta historien för dig. Mycket energi och tanke har lagts ned på dessa sekvenser och både grafik och röstskådespeleri är mycket god kvalité! Detaljer på ansiktsuttryck och röstförändringar är stor och med detta så levererar man berättelsen snyggt. Man får som sagt följa Connor i det här spelet och liksom Ezio så får vi följa honom sedan ung ålder: faktiskt redan som liten pojke! Han konfronteras av en person som kommer spela en mycket stor roll igenom hela spelet och vi känner med honom i hans svårare stunder.

Vildmarken är öppen för oss att utforska, Connor är en mycket skicklig jägare och atlet och kan därför mycket lätt ta sig fram i vilken terräng som helst. Även träd, som är nytt för detta spel. Klättra upp i ett träd och börja springa fram över grenar och lutande trädstammar, grip tag i bergskanter och klättra upp i stil som skulle skämma ut Lara Croft! Du kommer att introduceras till lönnmördarnas order och tränas i deras metoder. Du kommer att få din lista med mål som du ska hitta och mörda. Tidseran utspelar sig under Frihetskriget i Amerika och du kommer bland annat att få stöta på både George Washington och Benjamin Franklin.

Jag kan också säga att under de fem första kapitlena så kommer du att introduceras till spelets alla aspekter. Många kan se dessa som linjära och lite instängda. Men jag kan se vad skaparna vill med det här: de vill förbereda spelaren innan de släpper denne lös i världen. Du får prova på allt ifrån stealth och attack till att navigera på havet och lära dig att hantera konflikter när du är efterlyst. Alla lektioner är listigt inlindade i berättelsen och det är inte alltid helt glasklart att det är just lektioner du går igenom. Men ha detta i åtanke innan du bestämmer dig för att spelet inte är tillräckligt sandbox för dig. Vid kapitel 6 så kommer i princip allt att låsas upp och du kommer att ha större frihet.

Vi får även fortsätta följa Desmonds utveckling, den här gången genom att faktiskt styra honom ute i aktivt uppdrag till skillnad från de tidigare titlar där vi enbart letade efter gömda ting i en tom stad eller pusslade till en berättarröst. Att få se Desmond använda sig utav alla färdigheter som han har snappat upp ifrån Altaïr, Ezio och Connor är mäktigt när man ser det utföras i en nutida miljö. Utan att spoila något i berättelsen så är miljöerna bland annat en MMA-arena och ett byggnadstorn!

Något som slår mig väldigt starkt och tidigt är också hur mycket större och livligare spelvärlden känns. Redan i det första uppdraget i spelet så kan jag inte låta bli att ta några sekunder till att bara ta in hela scenen och alla karaktärer. Alla NPC’s rör sig och beter sig mycket livligare än tidigare! De pratar med varandra, några spelar instrument på gatorna, de håller händer eller bråkar med varandra, de utövar sina yrken och lever helt enkelt i den här världen. Likaså är själva miljöerna stora och levande. Årstiderna varierar ifrån steksommar till höst till kall vinter. Vintern är helt klart favorittiden då kramsnön knastrar under dina fötter och man får vada fram i knähög snö i vildmarken. Detaljer som gör att upplevelsen blir rikare!

Jakt är också en del i den nya miljön. Connor kan närhelst du vill bege sig ut i vildmarken och jaga djur för att samla in kött och päls för att sedan kunna använda dessa i byteshandel ifrån din hembas. Du kan rekrytera hantverkare som du kan anordna byteshandel med och skicka konvojer med material fram och tillbaka mellan städer och basen, något för den intresserade ekonomen! Genom att exempelvis gå ut på jakt och samla en stor mängd päls så har du en grundbas i din byteshandel, fortsätt sedan att rekrytera hantverkare för att utöka ditt utbud.  Det här är bara en liten bit av spelet som egentligen inte måste spelas igenom, men det ger merspelarvärde för den som är intresserad, som sagt!

Så om man ska börja bearbeta spelfinnesser då, man kommer långt på detaljer och miljöer men spelmekaniken är ju trots allt skelettet i spelet, i alla fall för mig. En utav alla förbättringar som har gjorts är springsystemet. Tidigare så klättrade du och hoppade genom att hålla in R1+X. Detta kunde för den oförsiktige ibland resultera i att man råkar hoppa av en hög byggnad och faller mot en säker död eller får börja om på sitt klättrande. Denna funktion är nu förbättrad som så att det räcker med att hålla in R1 för att initiera ett så kallat ”Safe Running”-läge, som innebär att du fortfarande kan klättra och hoppa men enbart till ställen som Connor faktiskt kan nå. Exemplet är att du springer längs med ett tak och hoppar till ett närliggande, men när du når kanten och det inte finns annat än mark vid nästa kant så stannar du upp och (om det finns något i närheten) hoppar till närmsta säkra byggnad eller klättringsobjekt. Det här är något som minskar mycket frustration för de som ständigt är på språng.

Striderna är också omgjorda en smula. Du kan inte längre hålla in en blockknapp och turtla (spela överdrivet defensivt) dig till vinst utan måste vara på din vakt och kontra attacker genom att trycka på O. En kontring i följd av någon annan knapp utför en kontring av detta slag.

Snabbt uppslag på kontringar:

[ ] – Kontrar med primärt vapen.

/\ – Kontrar med avståndsvapen / verktyg (om möjligt).

O – Kontrar genom att kasta motståndaren.

X – Kontrar med att försöka bryta motståndarens försvar.

Att man får ett val när det gäller kontring gör att striderna känns mer dynamiska och man har alltid olika val att göra, då starkare fiender inte kan kontras med vanliga attacker utan måste överlistas med försvarsbryten eller verktyg. Dessa kontringsknappar funkar också i dina vanliga attacker: normala attacker, verktygsattacker och försvarsbryten. Du kan också aktivera ditt safe running-läge under strid för att snabbt förflytta dig ifrån stridens hetta. Alla animationer i strider är grymt snygga och man känner hur allt flyter på smidigt.

När det kommer till lönnmord och smygande så skiner spelet igen. Förutom att du numer kan gömma dig i träd och buskar så kan du också leka med lite nya verktyg. Rep-pilar är en ny leksak som fungerar på olika sätt beroende på hur du använder den. Om du står på en trädgren och kastar repet på en fiende under dig och sedan hoppar bakåt, ner ifrån grenen så kommer du att snara upp motståndaren och samtidigt kunna fortsätta framåt i tystnad medan ditt offer kvävs till döds utan att kunna tillkalla hjälp. Du kan även titta runt hörn och har möjlighet att vissla till dig oanande vakter för att göra processen kort genom ett så kallat hörn-mord, där du dödar din motståndare runt hörnet och gömmer undan kroppen där du stod och tittade.

Ja, just det, du kan nu lönnmörda med i princip vilket vapen du vill. Lönnmord med bara händerna? Absolut, för den som vill leka lite Batman och ta ner sina motståndare utan att faktiskt döda dem (bara minska luften tills de svimmar etc) eller gå fullt ut med din tomahawk eller en lånad musköt. Lönnknivarna har också fått en liten utökad finess när det gäller tysta mord. Om du håller in fyrkant med lönnkniven vald och går igenom eller mot en intet anande fiendeskara så kommer du att lönnmörda alla som du kommer i kontakt med utan att stanna upp. Men är inte det jobbigt att akta sig för civila då? Nej, de civila i det här spelet är inte giltiga måltavlor längre, så du kan inte av misstag råka lönnmörda fel, vilket är rätt skönt när man ska försöka sig på ett imponerande mord i en aktiv miljö.

Flerspelarläget är tillbaka även denna gång, dock så har jag inte haft möjlighet att testa det mer än introduktionsessionerna då det inte har funnits någon aktivitet online. Det känns dock som om det är samma formel som innan, fast med ett nytt läge där du och dina vänner kan samarbeta för att ta ut datorstyrda motståndare inom utsatt tid tillsammans. Utöver detta läge så återser vi Dödsmatcher, Lagspel och Capture the Flag som tidigare med ungefär samma spelsätt, bortsett ifrån lite HUD-förbättringar!

Om det finns någonting som jag kan klaga på i spelet så är det buggar. Tyvärr! Vissa buggar är harmlösa (hästar som står lutade upp mot väggen eller lastvagnar som åker upp-och-ner), störande absolut, men harmlösa. Det som däremot tog emot var när jag ville ta 100 % synkronisering i ett uppdrag och buggarna gick överstyr. Om det är något som verkligen förstör min spelupplevelse så är det buggar som hindrar mig ifrån att ta mig vidare. Ett exempel på detta är uppdraget som jag nämnde: jag skulle förstöra två kanoner, tjuvlyssna på ett samtal och ta mig ut utan att vare sig döda någon eller bli upptäckt. Jag klarar mig fram till min sista kanon då en vakt får syn på mig lite snabbt och börjar hasta sig ner mot min position. Jag lyckades gömma mig i ett buskage och vakten tappade intresset och började vandra iväg. Jag ser i förfäran på min minimap att vakten inte syns på kartan längre och att en ny vakt har spawnat på platsen som han stod på innan. Jag provade igen och samma sak hände, vilket resulterar i att två vakter patrullerar om rådet utan att synas på kartan! Frustration minst sagt. Problem som dessa löses dock genom att ladda om din senaste checkpoint, men det känns ändå frustrerande och onödigt.

Sammanfattningsvis så skulle jag därför vilja säga att jag VILL ge Assassin’s Creed III full poäng, då de lyckas överträffa sina tidigare titlar på alla plan! Dock så är det buggar som dessa som verkligen drar ner på spelglädjen. Jag hoppas innerligt att det kommer att patchas bort men jag kan i dagsläget tyvärr inte ge spelet full poäng.  Kan man förbise buggarna så är spelet verkligen ett mästerverk och om du har spelat de tidigare spelen i serien så kommer du verkligen att njuta då det finns mycket att se och uppleva i det gamla Amerika.

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/6/8/5/ps3sverige.se/httpd.www/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *