Krönika: Rollspelens uppgång och fall


Jag minns den nästan som igår, den där magiska månaden för nästan exakt 13 år sedan då det andra riktigt bra rollspelet skulle släppas till nästa generations konsol nämligen Playstation. Spelet i fråga var Wild Arms, ett vilda västerninspirerat JRPG från det relativt okända företaget Media Vision.

Dagar fyllda av förväntan gick och gick och när spelet äntligen släpptes i Sverige så var jag fylld av förväntan då jag stoppade i skivan i min relativt nya konsol och tryckte på startknappen. Den Ennio Morricone-liknande titelmelodin ger mig fortfarande rysningar och den där dagen så var det något av det vackraste jag hört. Spelet i fråga lämnade mig inte besviken trots någorlunda mediokra recensioner i dåvarande spelmedia.

Problemet med Wild Arms var inte spelet i sig utan att alla världens ögon var riktade mot Final Fantasy VII, det första spelet i serien som släpptes i Europa några månader tidigare. Plötsligt jämfördes alla rollspel som släpptes med detta mästerverk och Wild Arms gick många spelare förbi då det inte ansågs hålla samma höga klass.

Då jag var ivrig rollspelare så tog jag varje chans att få uppleva alla spel i genren och jag uppskattade Wild Arms av hela mitt hjärta och då få ens hade spelat det så gick jag fortfarande och längtade efter en uppföljare.

Varför pratar jag då om Wild Arms när Final Fantasy VII släpptes tidigare och var ett bättre spel kanske ni undrar? Jo, delvis för att jag har starka minnen från spelet och för att jag i denna krönika vill uppmärksamma hur otacksamma många var mot genren under den här tiden. I dagens läge hade både jag och många andra skänkt sin njure för att få uppleva samma känsla igen i ett modernt spel.

De Japanska rollspelen hade sin gyllene era under Super Nintendos och PlayStations levnadsår och jag tvivlar starkt på att genren lär bli lika stark igen som den var under dessa år. Jag tänkte ta tillfället i akt och tipsa om tre personliga favoriter inom genren som är riktiga pärlor för den rollspelsintresserade.

Xenogears:

Världens genom tidernas bästa spel i min mening. Handlingen i Xenogears går inte riktigt att jämföra med någonting annat förutom möjligtvis Animen Neon Genesis Evangelion. Spelet handlar om ynglingen och konstnären Fei som får sin hemby förstörd av en invaderande armé av soldater och han ger sig tillsammans med sin mentor Citan ut för att ta reda på sanningen och längs vägen avslöja en konspiration av episka proportioner.

Spelets story är så pass djup att det i Japan har släppts böcker om ämnet och att gå igenom allt här skulle kräva en flera hundra sidor lång avhandling. Mitt råd är helt enkelt att ni letar reda på spelet på valfri auktionssida och budar hem det, har ni inte spelat det tidigare så är jag nästintill avundsjuk på er då känslan av att spela Xenogears för första gången är en känsla man aldrig lär glömma.

Chrono Cross:

Uppföljaren till klassikern Chrono Trigger är ett fantastiskt spel med ett mångsidigt karaktärsgalleri som inte lämnar något övrigt att önska. Yasunori Mitsudas soundtrack är än idag ett av de bästa jag hört i ett TV-spel och även detta är ett spel som bringar fram känslor inom spelaren.

Det är få spel som engagerat mig karaktärsmässigt så pass mycket som just Chrono Cross. Trots så många spelbara karaktärer tappar spelet aldrig fokus utan fortsätter bara att fascinera då man vill veta vad som väntar bakom nästa hörn. Musik, handling och strider ligger i perfekt symbios och spelet är ett måste för alla som ens har minsta intresse av genren.

Suikoden II:

Ett rollspel som bygger på en klassisk, Kinesisk berättelse som handlar om krig, fred och kärlek. Även dessa titlar har ett omfattande persongalleri som intresserar hela vägen. De massiva fältslagen är ett nyskapande inslag för den här tidseran och en mäktig känsla genomsyrar hela äventyret. Hela hundraåtta(!) karaktärer är spelbara och man vill verkligen göra sitt yttersta för att lyckas rekrytera allihop.

Det negativa med Suikoden II är att det i dagsläget är relativt svårt att få tag på om du inte är beredd på att slänga ut några tusenlappar på auktionssajterna. Det är dock värt vartenda öre då det verkligen är ett spel som måste upplevas!

När PlayStation 2 släpptes så var min förväntan på rollspelen enorm och även om konsolen inte misslyckades att leverera på den punkten så var utbudet inte lika omfattande och av lika hög kvalitet rent generellt som föregångaren men ni kan dock förvänta er ytterligare en krönika i framtiden av mig som avhandlar detta ämne.

Nu till tråkigheterna: PlayStation 3 har totalt misslyckats att leverera på rollspelsfronten och det är ett faktum. Den moderna tekniken har istället satt käppar i hjulet för historieberättandet då alltför stor fokus har lagts på att skapa så snygg grafik och bra mellansekvenser som möjligt. Final Fantasy XIII var exempelvis för min del en enda stor berättandemässig röra vars huvudsyfte var att ledsaga spelaren genom intetsägande korridorer där allt gick som på räls.

Förr i tiden fick du sätta din fantasi på prov när du spelade rollspel då det var gott om tekniska begränsningar i hårdvaran och detta berikade upplevelsen istället för hindrade den i min mening. Nu när allt är möjligt behöver du inte längre använda din fantasi utan får istället allt slängt i ansiktet. För min del ska det krävas mycket för att rollspelens heder ska återupprättas.

Vill du ha en bra rollspelsupplevelse så rekommenderar jag att du införskaffar dig en Playstation Portable då den har mängder av bra titlar i sitt spelbibliotek. Fast konsolen är ju inte lika kraftfull som PlayStation 3 och när du spelar på den får du plocka fram din fantasi igen och det är underbart!

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /customers/6/8/5/ps3sverige.se/httpd.www/wp-includes/class-wp-comment-query.php on line 399

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *